Lugnet närmar sig.

Om en vecka sticker vi till GBG. Ska bli såååå skööönt. Äntligen lite egentid emd min man, tänk att få sitta ner i lugn och ro och prata utan att bli störda. Att få äta en frukost i lugn och ro. Och att få strosa på stan hand i hand utan att någon liten kommer och undrar "varför gör ni så där?".

Ska boka bora på en söt liten skaldjursrestaurang, sen ska vi sitta där banne mig tills dom stänger. Eller så kanske vi bara bestälelr roomservice och slänger oss i säng och njuter av lugnet.

Fast först ska vi en tripp till Ullared. Det e med panikångestförväntan som vi tar oss dit. Vi vill ju dit men samtidigt inte. Anntingen så inser via tt det finns massa brahasaker, men lika väl kan det bli att vi känner att allt bara en "plastaskit". Då åker vi någon annan stans. Dom ahr ju en panduro-oulet där. Och eftersom jag har börjat måla tavlor så går det åt både färg och panåer. Jäklarns så roligt det är.

Tiden står stilla när man har roligt...eller?

Tiden står stilla när man har roligt...eller?
Man vill ju att tiden ska stå still. just nu vill jag det, så mycket som händer och så mycket att se fram emot.
Ibland kan man inte alltid säga vad man tänker på eller man måste vänta på att tiden får ha sin gång. Ibland är tiden på ens sida men just nu känns det som att tiden inte riktigt räcker till.
Tiden innan Dagen D är ok, men tiden efter är lite kort. Men allt hänger iochförsig på oss själva. Vi beslutade inte i rätt tid och vi vet att tiden är knapp.
Men å andra sidan har vi hela livet på oss så även om tiden just nu kan kännas lite panikslagen så är resten av vårt liv all tid vi behöver.
Just nu väntar jag mest på att tiden ska gå snabbt så jag får åka hem till mina busungar och till min kära man.