Kommer ihåg hur jag i min ungdom vinglade fram på höga platåskor inne på Sturecompagniet. Dessa Hooker Heals var under en lång tid mina bästa vänner och införskaffades i alla möjliga färger och former. Till slut så insåg även jag att dom söta små fossingarna behövde få komma ur dessa monstruöst osköna tingestar. Dock kan jag än idag komma ihåg hur galet skoj jag hade dessa långa nätterna när man var ung och oförstörd.
Viktplatåer....HATAR. Ibland hamnar man på en viktplatå, då står man stilla på samma vikt i flera veckor oavsett hur mycket man kämpar. Det e så trist och oerhört frustrerande. Men, gud hör bön, det finns ett sätt att ta sig ur dessa hatiska viktplatåer. Man tar en ordentligt fettchock. Svullar så det står härliga till. Då undrar kroppen vad faaan man håller på med och tar sig i kragen. Sen är man ur platån och förhoppningvis är man back on track inom några dagar. -13 kilo nu. Duktig jag, men en bra bit kvar. Vet dock inte alls vad jag vill väga så jag tar det som det kommeri. Idag kommer maken hem och då jäklar blir det att svulla vinägerchips, sen hoppas jag att denna platå kan hoppa in i garderoben och gömma sig ett tag.
Skaldjursplatå. ÄLSKAR!!!!! Både jag och min bättre hälft älskar skaldjur och äter det säkert en gång i veckan. Vi försöker med jämna mellanrum att hitta myiga skaldjursrestauranger som serverar platåer. I vår åker vi på en välbehövlig Roadtrip till Göteborg, då kommer vi självklart att söka upp en romantisk restaurang och frossa i dessa underbart goda små röda djur. Finns bara en enda bra cateringrestaurang som säljer skaldjursplatåer och tyvärr ligger dena i Norrtälje. Så vet du någon bra i sthlms-området får du gärna hojta till.
Själslig Platå. Hatkärlek. just nu är min själ i obalans. Pga sjuka barn. sömbrist och trasslig jobbsituation så har mitt "ego girl" fått komma i andra hand ett tag. Känner inte igen mig själv riktigt och är inte överens med den där människan som tittar tillbaka på mig i spegeln. När själen hamnar i konflikt med sig själv så får det ibland förödande konsekvenser. Man blir mer lättirriterad, sur, arg och för att inte prata om utsidan...... Glåmig hy, mörka ringar under ögonen och trassligt hår. Så ni kan ju gissa att jag inte känner igen den där pirayan som kikar tillbaka på mig.Ingenting fungerar som vanligt. För att komma bort från denna själsliga platå så måste jag se till att få lite mer tid för mitt eget välbefinnande och ta hand om mitt hjärta lite bättre. Inte alltid så lätt när man lever småbarnsliv. Men man får ta dom små stunder som går. Och min underbara man finns ju alltid vid min sida och stöttar.
Ikväll blir det dock ingen skaldjursplatå. Men dock ett smörgåsbord av kärlek när maken kommer hem från London.
Ha en trevlig helg.
PS....jag tycker lillsessan ska heta Åslög!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar