Vilja men inte orka.

Jag vill så mycket. Jag vill gå långa promenader. Jag vill kunna gå och shoppa vårkläder till Vickan. Jag vill åka till Babyland och inhandla det sista till lillbebban. Jag vill gå på restaurang, jag vill sova hela nätterna, jag vill åka bort med lilla hjärtat. Jag vill vara sugen på god mat. Mest av allt vill jag slippa ha ont.

Men det går inte med all denna foglossning och illamående. Kan knappt ta mig ur huset, går med myrsteg för att inte bäckenet ska gå rakt av. Har inte varit sugen på mat sen i julas då jag ville ha gravad lax men inte fick efersom jag är gravid. Det enda possitiva med det är ju att jag inte går upp något alls i vikt. Orkar inte åka ut till landet för det gör ont att sitta för länge i bilen.

Man hade ju hoppats kunna njuta lite av den här graviditetn som ju förmodligen blir den sista. Men jag kan inte glädjas alls. Allt är jobbigt och mitt humör dalar för varje dag som går. Önskar att det var den 7 maj nu så jag fick åka till förlossningen och äntligen träffa den lilla prinsessa som gömmer sig inne i mig. Jag vet ju att det kommer något bra ut av det hela mendet är svårt att motivera sig när manhar ont 24 timmar om dygnet.

Ska nog försöka ta min goda vän Linda på orden och boka in mig och henne på lite behandlingar på nya Spat här ute. Kanske får en att för ett ögonblick glömma allt tråk.